Golvarbeten

Norrbottens Golv tar på sig alla typer av uppdrag inom golv.




Några golv vi arbetar med:

  • Trä
  • Laminat
  • Linoleum
  • Plastmattor
  • Kakel och klinker
  • Textil
  • Flytspackling



Saknas det golv du behöver hjälp med? Kontakta isåfall oss och berätta vad det är du behöver hjälp med.



Massiva trägolv

Ett massivt trägolv består genomgående av samma träslag. Det är ett naturmaterial som påverkas av den relativa fuktigheten i luften, d.v.s. det krymper och sväller beroende på om det är torrt respektive fuktigt. Hårdheten varierar mellan olika träslag, men även inom samma träslag, det beror på hur trädet har växt samt om det är ytved eller kärnved som används. De flesta träslag ändrar färgnyans efter inläggning, då de utsätts för solljus.

Massiva trägolv kan renoveras i hög utsträckning. Det som sätter gränsen för antalet renoveringar är tjockleken mellan ytan och not/spår hos golvet. I annat fall kan golvet renoveras så länge det finns en godtagbar tjocklek kvar.


Format och varianter

Begreppet massiva trägolv innefattar flera olika typer av golv och träslag, som exempelvis kortstavsparkett, brädor av barr- och lövträ, mosaikparkett, stjärnparkett m.m. Några exempel ses nedan.

Massiva trägolv levereras antingen färdigbehandlade från fabrik, eller obehandlade. Är de obehandlade slipas och behandlas dem på plats. Specialbehandlingar av ytskikt såsom lasering, infärgning, stålborstning och liknande kan även förekomma.

Fabriksytbehandlingar
Nedanstående typer av färdiga behandlingar från fabrik är vanliga:

Lackade:
Bräderna lackas med hjälp av UV-härdade polyuretan/akrylatbaserad lack. Vid härdning med UV-ljus får man en hård yta som är kemikaliebeständig. Lacken gör att golvet i sin tur blir slitstarkt samtidigt som det behåller träets utseende. Finns i matt, sidenmatt och blankt utförande.
Naturoljade/djupoljade:
Ytbehandlingen som används är fri från lösningsmedel och består till största del av förnyelsebara råvaror. Naturoljan ger ett naturligt utseende och kräver periodiskt underhåll för att behålla sin lyster. Det finns även i matt utförande.


Skötsel

För att motverka alltför stora rörelser i golvet är det rekommenderat att rumstemperaturen hålls inom cirka 15-25°C och den relativa fuktigheten mellan 30-60 %. Av samma orsak avråds från att använda våta rengöringsmetoder på ett trägolv.

Lackade trägolv:
Torra städmetoder såsom dammsugning är att föredra när det kommer till lackade trägolv. Fukttorkning med en hårt urvriden skurduk kan också användas vid behov. I vattnet kan man eventuellt ha några droppar milt syntetiskt rengöringsmedel, t.ex. handdiskmedel utan ammoniak.
Naturoljade trägolv:
Även här är torra städmetoder såsom dammsugning är att föredra. Detsamma gäller fukttorkning med en hårt urvriden skurduk. I vattnet tillsätts med fördel en återfettande golvsåpa. En återfettande golvsåpa har en fetthalt på 20-30 % och skall ej jämföras med vanlig gul- eller grönsåpa.

Egenskaper

  • Massiva trägolv har en lång livslängd och kan renoveras genom omslipning ett flertal gånger
  • Värmebehagliga att gå och stå på
  • Krymper och sväller beroende på om det är torrt eller fuktigt i luften och mår bäst av en relativ fuktighet på 30-60 %.
  • Kan ändra nyans efter inläggning, då det utsätts för solljus

Användningsområde

Alla typer av massiva trägolv:
- Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö
- Massiva trägolv fungerar bra i samband med golvvärme (se GBRs Trägolv på golvvärme)

Det finns även massiva golv för utomhusmiljö, exempelvis i teak och bankeray. Teak är också ett träslag som passar att läggas i våtutrymmen, dock ej vid golvbrunn.

Standarder/toleranser

SS-EN 13990 - Trägolv - Massiva golvbräder av barrträ
SS-EN 13226 - Trägolv - Massiv stavparkett med not och lös eller fast fjäder




Lamellparkett

Lamellparkett definieras enligt SS-EN 13489 som en golvprodukt med två eller flera träbaserade skikt där toppskiktet består av massivt trä med en tjocklek på minst 2,5 mm.

Skikten sammanlimmas under värme och tryck. Syftet med en flerskiktad konstruktion är att kunna reducera golvets fuktrörelser. Detta uppnår man genom att vända fiberriktningen i de olika skikten 90 grader i förhållande till varandra. Därigenom utnyttjar man en av träets naturliga egenskaper, nämligen den stora skillnaden i rörelse tvärs respektive längs fibrerna.

Lamellparkettprodukter

Till ytskikt på lamellparkett dominerar ek. Andra träslag kan också förekomma som ytskikt, t.ex. bok, ask, lönn, björk, furu, gran m.m.  Även importerade träslag från tempererade skogar kan användas, t ex körsbär och eukalyptus. Övriga skikt består till största del av gran, furu, plywood eller träfiber (HDF- eller spånskiva).

Flerskiktsparkett levereras framförallt färdiglackerad från fabrik, så används naturoljade eller UV-oljade. Specialbehandlingar av ytskikt såsom lasering, infärgning, stålborstning och liknande kan även förekomma.

Ytskiktet kan utföras med hjälp av stavar i varierande bredd, längd och utseendesorteringar samt mönsterutförande. En del produkter har en fasad kant.

Såväl lång- som kortsidor är försedda med not resp. fjäder med olika typer av limfri låsfunktion där brädorna "klickas" alternativt viks ihop till en sammanhängande yta.

Normalt sett lägger man lamellparkett flytande men det kan även hellimmas mot underlaget. Självbärande produkter med en tjocklek på 20 - 22 mm kan spikas/skruvas/limmas mot reglar.


Format/varianter

Lamellparkett har oftast en tjocklek på 12 - 15 mm, där toppskiktet är minst 2,5 mm. Självbärande produkter har en total tjocklek på 20 - 22 mm. Golven finns i flera olika format, vanligen ca 200 x 2500 mm men både bredare, smalare och kortare finns i stor variation.

Parkettbrädorna tillverkas avsiktligt något konvexa (flatböjda) på längden, för att underlätta läggningen av brädorna. Ifall brädorna är helt raka i produktionen finns en risk att brädorna blir något konkava, dvs det står upp i båda kortändar vid installationen. Vid sådana tillfällen krävs två personer för läggning, om brädan är ca 2 m eller längre. Detta eftersom man inte ensam når båda kortändarna och kan trycka ner dem. En bräda med upp till 20 mm flatböj, beroende på brädans bredd, kan läggas utan att det färdiga golvet påverkas.


Skötsel

Generellt
Träbaserade golv är känsliga för vatten och skall därför i första hand underhållas med torra metoder. Vid behov kan golven däremot fuktmoppas med väl urvriden microfiberduk. Olika typer av ytstrukturer, golv med fasade kanter eller golv med matt yta kan kräva att skötseln sker mer regelbundet och enligt de instruktioner tillverkaren ger.

Lack
Efter en lägre tids bruk av golvet kan en lackerad golvyta fräschas upp och även skyddas med en s k "refresher" enligt golvtillverkarens rekommendation.

UV-olja
UV-oljan är slitstark och bevarar träets utseende. Ett UV-oljat golv kräver normalt sett inget periodiskt underhåll förrän efter flera års användning i utrymmen med lätt belastning. Däremot rekommenderas tätare underhåll i t.ex. offentlig miljö och i utrymmen med hårt slitage i bostäder.

Naturolja
Golv som är naturoljade kräver ett tätare periodiskt underhåll. Detta golv förekommer oftast i offentliga miljöer, då det är enkelt att punkbättra.

Egenskaper

  • Renoverbara genom omslipning.
  • Träbaserade golv krymper och sväller med omgivande luftens fuktighet, vilket måste tas med i beräkningen vid installation och projektering.
  • Brandklass Dfl är vanligast. Vissa golv klarar dock Cfl.
  • Värmebehagliga att gå och stå på.
  • Ytbehandling och underhåll av trägolvet påverkar trägolvets slitstyrka och livslängd.
  • Ytskikten har olika hårdhet beroende på träslag.
  • Trä är ett naturmaterial vilket innebär att utseende och egenskaper kan variera mer än hos konstgjorda material.

Användningsområde

Lamellparkett
- Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö.
- I offentliga miljöer som danslokaler, samlingssalar, butiker mm krävs ibland kompletterande ytbehandling och kontinuerligt underhåll enligt tillverkarens rekommendationer.
- I lokaler med krav på svikt i t.ex. sporthallar ska specialkonstruktioner användas.

Standarder/toleranser

SS-EN 13489 Trägolv - Lamellparkett
SS-EN 13501 Brandteknisk klassificering
AMA Hus 08  Kap MCC.2

 



Laminatgolv

Laminatgolvets konstruktion består av ett träbaserat bärar- eller kärnmaterial, vanligtvis HDF-skiva (High Density Fiberboard), ett ytskikt av laminat eller folie och ett botten- eller balansskikt. Det finns även produkter med annat ytskikt som t.ex. linoleum eller PVC, men som inte räknas in i kategorin Laminatgolv.

Inom gruppen Laminatgolv finns flera typer av ytskikt. Det vanligaste är att man pressar dekorpapper och slitskikt direkt mot bärarmaterialet.

Andra metoder är att tillverka ett laminat som sedan limmas mot bärarmaterialet.

Vissa produkter har ett lackat ytskikt och på bäraren direkt tryckt dekor eller ett härdat akrylskikt.

I samband med impregneringen av de översta skikten kan aluminiumoxid strös på för att få den slitstyrka produkten ska ha. Detta kan skilja sig från produkt till produkt.

 

Format/varianter

  • Laminatgolv finns från 6 mm till 12 mm tjocka. Vissa har redan i tillverkningen försett produkten med ett underlagsmaterial som ersätter det mellanlägg som oftast föreskrivs.
  • Golven finns i flera format. Vanliga format är ca 200 x 1200 mm, men både bredare, längre och smalare finns i stor variation.
  • Det finns olika typer av foglösningar med eller utan fasade kanter som är målade eller pressade.


Skötsel

Laminatgolv har goda smutsavvisande egenskaper och skall inte beläggas med polish, vaxer eller dylikt. Olika typer av ytstrukturer, golv med fasade kanter eller golv med matt yta kan kräva att skötseln sker mer regelbundet, enligt de instruktioner tillverkaren ger. De laminatgolv som är lackade behandlas likadant som ett lackat massivt trä- eller lamellparkettgolv.

Egenskaper

  • God beständighet mot nötning.
  • Brandklass: Bfl-s1 och Cfl- s1 är vanligast.
  • Laminatgolv försedda med stegljudsdämpande skikt redan från tillverkningen finns.
  • Det finns laminatgolv som avleder elektrostatisk uppladdning.
  • Fläcktålighet är normalt god mot både vattenlösliga och oljelösliga ämnen. God motståndsförmåga mot många syror, sprit, fetter oljor och dylikt.
  • Laminatgolv skadas normalt inte av lösningsmedel som exempelvis aceton eller thinner, eller vid långvarig påverkan av starkt alkaliska ämnen. Produkter med lackerad eller målad yta skadas dock av lösningsmedel.
  • Då det är ett träbaserat material krymper och sväller laminatgolv beroende på om det är torrt eller fuktigt i luften. Det mår bäst av en relativ fuktighet på 30 - 60 %.

Användningsområde

Alla typer av laminatgolv:
- Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö
- Laminatgolv fungerar bra i samband med golvvärme (se GBRs Trägolv på golvvärme)

Standarder/toleranser

SS-EN 13329 Laminatgolv med ett ytskikt baserat på tvärbunden aminoplast
SS-EN 15468 Laminatgolv med ett lackat ytskikt och på bäraren direkt tryckt dekor
SS-EN 14978 Laminatgolv med elektronstrålehärdat ytskikt baserat på akryl
ISO 24334 Determination of locking strength for mechanically assembled panels
SS-EN 13501 Brandteknisk klassificering
SS-EN 1815 Bedömning av påverkan från statisk elektricitet




Linoleumgolv

Ordet ”linoleum” betyder linolja och anger därmed den karaktäristiska komponenten i linoleum. Bindemedlet i linoleum kommer från växtriket och utgörs av härdande vegetabiliska oljor som linolja och tallolja kombinerade med träharts.

När bindemedlet reagerar med luftens syre härdas det till ett fast material. Fyllmedlet består av trämjöl och i vissa fall även korkmjöl kombinerat med kalkstensmjöl som mineral. Olikfärgade granuler av linoleum valsas tillsammans och ger då mönstereffekt genom hela slitskiktet.

Linoleumprodukter

Linoleummattor tillverkas oftast med en bärare av juteväv. Plattor har ibland bärare av polyester. Beroende på användningsområde tillverkas golven i tjocklekar från 2 till 4 mm.

För stegljudsdämpande golv finns linoleum med skikt av korkbaserad linoleum, som ger viss fjädrande dämpning (SS-EN 687) eller med baksidesbeläggning av plastskum (EN 686).
Linoleum med kork används även till sporthallar med krav på svikt.
Specialprodukter av linoleum finns för möbelytor och för anslagstavlor.

Format på linoleumprodukter

  • Linoleummattor tillverkas på 2 m bredd
  • Plattor finns i flera format typiskt 500x500 och 333x333
  • Plattor på HDF-board med clickfog finns

Skötsel av linoleum

Modern genommönstrad linoleum har från fabrik en ytbehandling av polyuretan och/eller akrylat, som ger beständighet mot fläckning, gummimärken och friktionsmärken. Efter byggstädning kan linoleumgolven skötas med fuktiga eller torra metoder och endast liten insats av vårdkemikalier i form av vax eller polish. Så här sköter du linoleumgolv.

Linoleums egenskaper

  • God beständighet mot nötning i torrt tillstånd, men tål inte ständig väta.
  • Reptåligt och har även en viss självläkning av mindre repor.
  • Brandklass Cfl S1 är vanligaste klass.
  • Ånggenomgångsmotståndet för linoleum är lågt vilket ger möjlighet att lägga linoleumgolv på betong med restfukthalt upp till 90 % RF.
  • Stegljudsdämpande linoleumgolv och dämpande underlag av korkment, papp och skumplast finns.
  • Elektrostatisk uppladdning är normalt inte ett problem för linoleum. Det finns även särskilt avledande linoleumgolv, för högre krav.
  • Fläcktålighet är normalt god mot både vattenlösliga och oljelösliga ämnen. Starkt alkaliska ämnen kan missfärga linoleum vid längre kontakt.
  • Ny linoleum kan ibland ha en gul missfärgning, så kallad oxidationsgulning. Gulningen försvinner helt efter några dygn i dagsljus. Vid färgbedömning är det därför viktigt att provmaterial bedöms först efter lagring i dagsljus. För mer information, se Golvbranschens bedömningsgrunder för skönhetsfel.

Användningsområde

Genomgjuten linoleum med eller utan stegljudsdämpning
- Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö. Linoleum kan ej läggas i våta utrymmen
Enfärgad linoleum
- Mönsterskapande element på golv och som beklädnad av möbelytor
Korklinoleum
- Idrottshallar, motionsrum, anslagstavlor

Standarder/toleranser

SS-EN 548 - Enfärgad och mönstrad linoleum
SS-EN 687 - Enfärgad och mönstrad linoleum med baksidesbeläggning av korkment.
EN 686 - Enfärgad och mönstrad linoleum med baksidesbeläggning av skum

 



Plastgolv

Plastgolv består av termoplastiska polymerer med olika typer av bindemedel, där den vanligaste typen av plastgolv är PVC-golv.




Kakel och klinker

Det finns en uppsjö av olika keramiska plattor som varierar i tillverkningsprocess, storlek, färg, funktion med mera. Till keramiska plattor hör bland annat kakel och klinkers. Här presenteras vanligast förekommande keramiska plattor, dess egenskaper, krav på underlag och montering.

Råvaran för keramiska plattor är lera. Leran genomgår ett flertal processer före formgivning beroende på avsett användningsområde. Leran formges sedan genom strängpressning (våtpressad lera) eller formpressning (torrpressad lera). Därefter bränns plattorna i upp till 1200 ºC och de som ska glaseras placeras i en glasyrbox. Bränd lera är alltså keramik. Enligt europeiska standarder indelas keramiska golv- och väggmaterial i olika grupper beroende på tillverkningsmetod och absorptionsförmåga.

Användningsområden för keramik

  • Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö,
  • Våtrum. Ska keramiska plattor installeras i våtutrymmen ska det installeras tillsammans med ett godkänt tätskikt. Godkända tätskiktsprodukter finns listade på GVKs hemsidahttp://www.gvk.se/godkanda-produkter
  • För utrymmen där det är noga med halksäkerheten, så som i industrilokaler, storkök, m.fl., finns keramiska plattor med halkhämmande egenskaper. Dessa plattor har en grovkornig eller nopprig yta.
  • Bassänger, industrier

Vanliga förekommande keramiska plattor

Klinker

Klinkerplattor tillverkas av tätsintrad lera genom strängpressning eller formpressning och har en låg vattenabsorption, vanligen 0-6%. De förekommer såväl glaserade som oglaserade och kan fås i ett flertal olika format. Klinkerplattor används främst på golv men även på vägg. Klinker på vägg kan vara lämpligt i miljöer med stort rengöringsbehov, framför allt i offentliga miljöer, industrier och storkök, skall glaserade plattor användas. Det finns halkhämmande plattor som lämpar sig i våta utrymmen och även klinkerplattor avsedda för installation utomhus där temperaturen är under 0 ºC finns.

Granitkeramik

Granitkeramik är tätsintrade torrpressade klinkerplattor som genom tillverkningstekniken får en låg vattenabsorption ≤ 0,5 %. Plattornas yta är hård och de förekommer i likhet med klinkerplattor såväl glaserade som oglaserade men även polerade plattor finns. Granitkeramik rekommenderas för alla ytor, såväl inomhus som utomhus, då de är frostbeständiga. Då tillverkningstoleranserna är små kan plattorna göras stora, tunna och läggas med smala fogar.

Kakel

Kakelplattor är torrpressade plattor med hög vattenabsorption, vanligen 10-20 %, avsedda framförallt för installation på vägg inomhus. Kakelplattor tillverkas av leror som resulterar i ett mer poröst gods än klinker, vilket för praktisk användning kräver glasering.  Själva formningen av kakel är densamma som formpressade klinker.

Mosaik

Mosaik är små kakelplattor, ofta i kombinationer av olika storlekar och former. Gemensamt är att de från leverantören normalt är monterade på ark eller nät för att underlätta vid montage. Mosaik rekommenderas för golv och väggar inomhus och lämpar sig för krökta ytor samt komplicerade mönster och figurer. För simbassänger se nedan.

Terracottaplattor

Teracottaplattor är handgjorda eller strängpressade. De har ett rustikt tegelliknande utseende och är normalt oglaserade. Cottoplattor är en ren lerprodukt utan någon skyddande glasyr och är därför ömtålig när det gäller t.ex. fettfläckar. Cottoplattan ska därför behandlas med ett skyddande medel som tränger ner i plattan. De är porösa och kräver omsorg vid läggning och påföljande ytbehandling. De kan användas för torra golvytor inomhus men skall inte användas på underlag med risk för tillskjutande fukt. De bör ej heller användas i kök eller liknande där spill och stänk kan ge fläckar och missfärgning av t.ex. fett.

Krav på underlag för keramiska plattor

För installation av kakel och klinker krävs att underlaget är tillräckligt bärande. Då keramiska plattor är tyngre än de flesta andra golvmaterial är det viktigt att säkerställa att underlags-konstruktionen är lämplig att installera plattor på. I vissa fall behöver underlaget förstärkas.

Applicering/montering

De allra flesta keramiska plattorna monteras med ett fix/fästmassa som breds ut med en tandad spackel på ytan som sedan keramiken läggs ned på. Spackeln lämnar en viss bestämd mängd fix, beräknad på liter per m². Därefter appliceras fogbruk i fogarna.

Egenskaper

  • Finns i olika kulör, nyanser design och storlek.
  • Lämplig i kombination med golvvärme då keramik har god förmåga att lagra värme.
  • Lämplig i stort sett i alla utrymmen inomhus (undantag teracottaplattor)
  • Kräver lite underhållsarbete (undantag terracottaplattor) mer än vardagsstädning
  • Mosaik i simbassänger ska vara monterade med pappersframsida för att få så stor anläggningsyta som möjligt.

Skötsel

Keramiska golv och väggplattor är i stort sätt underhållsfria. Dock krävs en normal veckostädning samt avtorkning vid spill och annan nedsmutsning. Låt inte vatten bli stående i pölar eftersom kalkhaltigt vatten kan orsaka fläckar. Vid installation av golvvärme får värmen tidigast slås på efter 28 dygn och skall då höjas med 5ºC per dygn till avsedd temperatur. På en glaserad yta har smutsen svårt att fästa till skillnad från en oglaserad yta.

Se Golvbranschens skötselråd för de olika golvmaterialen.

Standarder:

Plattorna ska uppfylla kraven enligt 14411:2007 Keramiska plattor.




Textilgolv

Det finns olika typer av textilgolv. Det vanligaste är tuftade mattor följt av vävda och sedan nålfiltsmattor.

Tuftade mattor
Mattorna tillverkas i tuftmaskiner, där en lång rad nålar sticker in öglor i en grundstomme, vanligen av syntetmaterial. Öglorna fixeras med en bestrykning av bindemedel och därefter förses mattan med en baksidesbeläggning av latexskum, eller att man applicerar någon typ av textil, väv, filt eller liknande.

Tuftade mattor tillverkas med skuren eller öglad lugg eller med en kombination av dessa (se figurer nedan). Öglehöjden kan även varieras och detta ger sammantaget stora möjligheter till mönstervariationer. Tuftade mattor kan även förses med tryckt mönster (exempelvis via så kallad Jet-Dyeing).

Vävda mattor
Vävda heltäckningsmattor finns i fyra olika utföranden; Axminster, Velvet, Wilton och Flatvävt. Det som skiljer dessa är i huvudsak möjligheten att väva omönstrat respektive mönstrat samt bindningen av luggarnet. Baksidan på vävda mattor är i regel av jute och bomull men även polypropen kan förekomma. Slitgarnet är oftast av 80 % ull och 20 % polyamid, 100 % ull eller någon typ av syntetgarn. Vävda mattor tillverkas antingen med skuren lugg (velour) eller med öglad (bouclé) och erbjuder stor valfrihet i fråga om färger och mönster.

Nålfiltsmattor
Flera skikt av kardade fibrer arbetas samman med nålar till en filtliknande produkt. Nålfiltmattor finns med eller utan belagd baksida. De har en slät yta, och kan förses med tryckt mönster. Bild på nålfiltsmatta under tillverkning nedan.

 

Format

Textilgolv levereras vanligen på rulle, men finns även som plattor.

  • Tuftade mattor- tjocklek: 4 - 15 mm, bredd: vanligen 4 eller 5 m
  • Vävda mattor- tjocklek: 5 - 10 mm, bredd: vanligen 0,69 - 4,57 m
  • Nålfiltsmattor- tjocklek: 4 - 7 mm, bredd: vanligen 2 m

Skötsel

Rekommendationen är att dammsuga ett par gånger i veckan. För att bättre komma åt smutsen i botten av mattan kan en dammsugare med borstvalsmunstycke används. Detta bör dock undvikas vid öglade mattor med inslag av ull.

Tidigare har framhållits allergirisker i samband med textila golv, men med dagens material och städutrustning är detta inte längre ett problem. Vid tester som gjorts* har man också sett att damm i inomhusmiljön, istället för att virvla fritt i luften, binds i mattan där det sedan kan städas bort.

Egenskaper

  • Textilgolv har goda stegljudsdämpande egenskaper
  • Textilgolv inverkar på rumsakustiken genom att ha god ljudabsorption vilket gör den så kallade efterklangstiden kort
  • Permanent antistatiska textilgolv finns (genom ledande fibrer)
  • Antismutsbehandlade textilgolv finns (exempelvis skyddande lager av teflon)

Användningsområde

Tuftade mattor:
- Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö såsom affärer, varuhus, kontor, hotell, restauranger, banker, fartyg etc.
Vävda mattor:
- Vävda mattor används i huvudsak i offentlig miljö såsom affärer, varuhus, kontor, hotell, restauranger, banker, fartyg etc.
Nålfiltsmattor:
- Torra utrymmen i bostäder och offentlig miljö.

Standarder/toleranser

SS-EN 685:2007 - Golvmaterial - Klassificering
SS-EN 14041:2005 - Golvmaterial - Halvhårda golv, textila golv och laminatgolv - Väsentliga egenskaper
SS-EN 1470:2008 - Textila golv - Klassificering av nålade mattor frånsett nålade luggmattor
SS-EN 1307:2008 - Textila golv - Klassificering av textila golv med lugg
SS-EN 13297:2007 - Textilmattor - Klassificering av nålade luggmattor
SS-EN 15114:2009 - Classification of textile floor coverings without pile


*Enligt studie som det tyska Astma och Allergiförbundet (die Deutscher Allergie- und Asthmabund) gjort 2005. Man jämförde mängden partiklar i andningszonen i rum med släta golv och textila heltäckande golv och fann att det var 50 % mindre mängd partiklar i luften i rum med textila golv.




Golvavjämning

Begreppet golvavjämning är ett samlingsnamn på produkter och metoder som används för att åstadkomma en yta som antingen är färdig för golvbeläggning eller som själv kan utgöra en färdig golvyta.

Materialsammansättningen hos golvavjämning består av sand, bindemedel och tillsatsmedel.

Bindemedlet utgörs i huvudsak av aluminat- och portlandscement. Aluminatcementen hårdnar snabbare än portlandcement och binder mer vatten vid den kemiskt hydratiseringen, detta ger en större inre uttorkning som möjliggör snabbare golvbeläggning. Aluminatcement har också lägre alkalitet och längre lagringsstabilitet än portlandscement.

Aluminatcementen har en snabb reaktion och bindningstid vid tillsättande av vatten. Gångbarhet är därför möjlig efter bara några timmar efter läggning, under förutsättning att det råder ett bra uttorkningsklimat om ca +20ºC och en relativ fuktighet på ca 50 % med en viss luftomsättning.

Som tillsatsmedel används polymerer, flyttillsatser och polypropylenfiber. Polypropylenfiberns funktion är att minimera sprickbildningen i det tidiga skedet i samband med torkningsprocessen.

Leverans

Leveranser av golvavjämning sker som säckat material om 15 till 25 kg. För större leveranser utförs det med bulk eller storsäck och som pumpas ut med anpassade pumpekipage.

Egenskaper

Golvavjämning kan vara normaltorkande eller självtorkande.

En normaltorkande golvavjämning torkar ut med hjälp av omgivande luft och luftomsättning och beräknas torka ut med en hastighet om ca en centimeter per vecka upp till en tjocklek om 40-50 mm.

En självtorkande golvavjämning får en snabb uttorkning av ytan, snabb tillväxt av ythållfastheten, lågt pH-värde och en god egenuttorkning (inre kemisk torkning efter tidig ytbeläggning).
 
Golvavjämningen bör uppfylla följande:

  • Att man får en planhet som är klar för golvbeläggning.
  • Att god vidhäftning råder till de flesta rengjorda och förekommande underlagen (betong, trägolv, lättbetong m.m.).
  • Att vald golvavjämningsmassa klarar den föreskrivna belastningen.
  • Att golvavjämning tål en fuktbelastning av 95 % relativ fuktighet (RF) initialt, samt 85 % i fortvarighetstillstånd. 
  • Att golvavjämningsmassan ska tåla vatten och byggfukt.
  • Att golvavjämning kan kombineras till ljudgolv, värmegolv och flytande golvkonstruktioner.
  • Att golvavjämningsmassan inte missfärgar färdig beläggning.
  • Att golvavjämningsmassan avger låga emissioner utan att påverka golvmaterial eller inomhusmiljö.

Sedan gäller även att vidhäftningsförbättrande medel (primer) är alkaliebeständig och har en vidhäftningsförbättrande inverkan.

Användningsområde

Kommersiella golv
- Kontor, hotell, sjukhus, bostäder, våtrum och skolor.
Industri- och designgolv
- Lager, fabriker och butiker.
Installationsgolv
- Luftspaltbildande matta, ljudgolv och uppfyllande golv.

Totalkostnad

Behovet av golvavjämning beror helt och hållet på hur underlaget är beskaffat och vilket användningsområde som är avsett. Totalkostnaden är därför beroende av en sammanvägning av följande:

  • Produktval
  • Uttorkningstid
  • Arbetsmetod
  • Tjocklek
  • Vald ytjämnhet
  • Färdigställandetid

Standarder/toleranser

SS-EN 13813 eller 13892-8, - Vidhäftning mot underlaget
SS-EN 13892-7, - Motståndsförmåga mot rullande stolshjul
SS-EN 13892-4 och 13813 - Beläggningar av avjämningsmassa som slitskikt

 

 

 

Norrbottens Golv

Ett företag som verkar över hela Norrbotten

Stormvägen 251

976 34 Luleå

Copyright © All Rights Reserved